23 juli, 2022

Någon annan än jag

– Varför är jag någon annan än jag? Hon bara sitter där när frågan kommer till henne. Frågan som följt henne så många år och som fortsätter förfölja henne i allt hon gör.

Varför?


Själen:
Jag ler lite. Eller ja, jag skulle le om jag hade haft något att le med 😉 . Hon är så grundlig i sin analys av sina obalanser. Samtidigt som hon balanserar på gränsen till att vilja vara någon annan än den hon faktiskt är. Ibland distanserar hon sig så hårt att hon betraktar sig själv från sidan. Hon är långt ut i periferin som att hon ur det perspektivet ska kunna klarlägga vad hon behöver förändra. Men…


Förändring kommer inifrån

Jag måste sluta ifrågasätta mig själv, suckar hon i tanken. Hon vet ju att det som inte är hon kan skalas av först när hon förstår varför hon bär på det överhuvudtaget.

– Jag vill inte vara någon annan än jag! deklarerar hon inom sig. Med det försöker hon skaka av sig lagren av det som präglat henne. Påverkan som förde henne längre och längre bort från hennes kärna. Så länge hon inte var medveten om att hon bar på någon annans mönster, förväntningar och fördömande.


Själen:
Den här delen av människan är ganska mörk och sorgsen av sig. Ja, tills hon upptäcker att det den döljer är jaget. Det är som att hon måste gå igenom de mörka passagerna för att väcka sin förmåga att se och uppleva ljuset. Den lysande kraft hon bär inom sig.


Helandet av att vara någon annan än jag

– Identifiera, tänker hon efterlysande. Vem är hon, denna ”någon”? Är det en person? Rentav en människa som varit henne nära under åren hon var som mest påverkbar?

Hon suckar. Och påminner sig om att andas. Att hon alltid ska vara så jävla känslig! Så är det ju också det hon har fått höra så länge hon kan minnas. Men är det egentligen någon som SAGT orden till henne? Eller är påståendet och den röst hon hör inom sig skapta av signaler? Det som sagts mellan raderna mer än det som verbalt påpekats kan ha satt sina djupare spår.

Någon annan än jag

Hon sätter sig som tillrätta i sig själv. Plötsligt har hon ett nytt perspektiv på det hon bär på som inte är hon. ”Någon annan” är som en sammansättning av all påverkan utifrån. Både den medvetna och den undermedvetna. Även hur människor runt henne har behandlat sig själva har satt sig i henne. Vuxnas syn på sig själva nådde in i henne som barn och lämnar spår i henne. Spår som hon länge trodde var hennes egna som fyllt henne med skuld och skam, självhat och självdestruktivitet.

Nu, så här i ljuset av insikt ser hon hur hon vandrat i skuggan av någon annan. Men hur denna ”någon annan” egentligen är en sammansättning av allt hon någonsin registrerat, känt in och upplevt.

Hur ska hon någonsin bli fri?


Själen:
Friheten hon längtar efter finns i acceptans. Att helt och fullt acceptera det som är och det som inte är. De här lagren hon identifierar just nu är energi som omvandlas inom henne och släpper taget i samma ögonblick som hon förstår sina samband mellan orsak och verkan. När den blockeringen släpper får hon kraft inifrån som helt naturligt helar henne i just detta.

Om ett tag, några timmar, dagar, månader eller år, kommer nya lager på löken komma upp till ytan. Hon kommer då att ha större förmåga att identifiera, erkänna, acceptera och lära av det som bubblar upp då. Det är det som är naturens gång. Friheten hon längtar efter finns i förmågan att hantera sig själv, sina känslor och sina lager på löken som inte är hon. Men som är hennes ansvar att skala av i den takt och på det sätt som ger henne liv i livet.


Någon annan än jag

Insikten om Någon annan än jag ger henne luft under vingarna

Hon reser sig och sträcker armarna upp mot himlen. Ännu en gång är det dags för hennes första andetag. I den här fasen av livet.



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.