Det rister i kroppen. Något bultar hårt i bröstet, så hårt att svettpärlor hotar med att bryta fram. Det känns som att hela det inre "svettas". Tankar om att du aldrig kommer att bli kvitt dessa känslor som fyller dig som en flodvåg hindrar dig från att se klart på situationen. Du är ett med dina känslor och tankarna hejar på katastrofen. I några ögonblicks ljusglimtar kan du ana, med ditt sunda förnuft och intellekt, att detta kan vara en övergående fas. Men varför chansa!? Ett urvrål hotar att spränga strupen och om du inte släpper ut det. Ögonen vattnas. Någonstans innerst inne finns en liten varelse som stampar med foten som ett missnöjt barn. Du fattar att det är du. Men du lyser ändå lampan utanför dig själv... på det som du tror fick känslorna att svämma över...

Identifiera känslorna utan att identifiera dig med dem

Känslor kommer inifrån. Det som triggar oss, händelser, relationer, samtal, yttre faktorer kan vara "igångsättare" men aldrig bära skulden för det vi känner. Känslor finns. De ska finnas. Utan att definiera oss. Tankar finns. De ska finnas. Utan att vara vår identitet. De tjänar sitt syfte som bäst när de får vara själens verktyg för att vara människa, med allt vad det innebär.

 

Var tacksam för det som triggat dig - det lär dig om dina obalanser och ökar din självkännedom om du tar hand om det på rätt sätt. 😉 

Men vad fasiken gör man när känslorna ändå svämmar över ???!!!

Det händer mig. Det händer andra. Det händer kanske dig.

Något av det viktigaste är att GRUNDA sig. Och det gör man till exempel genom fysisk aktivitet. "WALK IT OFF"

1. Gå undan.

Låt aldrig någon annan "ta din skit". Att projicera sina känslor och obalanser på andra människor kan aldrig vara okej. Ta ansvar direkt och "gå runt kvarteret".

2. Ta en lång rask pulshöjande promenad.

Och fortsätt gå tills känslorna runnit av dig och tankarna klarnat. Jag som brukar förespråka "Stubbetid" rekommenderar en promenad innan stillasittande reflektion som annars riskerar att ge alltför stort utrymme till fortsatt grottande i känslor med tankar som ändå inte leder någon vart.

3, Gör något åt det

När tankar och känslor slutat svämma över kan du reflektera över var de kom ifrån. Vad i dig är ännu så i obalans att de hoppar upp och "klappar till dig" när du möter utmaningar utifrån? Din insikt i ditt personliga samband mellan orsak och verkan kan vara avgörande för att din livskraft ska fylla på dig inifrån och ut!

Ps. Om du lever med påfrestning (som du inte kan göra något åt i stunden och som inte är livshotande) under längre tid prova att välja medvetna tankar om och om igen:

Just nu är det som det är.