En story ur mitt liv – Dagen till ära

Posted on Posted in Relationer

Så stod han där på parkeringen. För första gången mötte jag honom och kände hans energi i ett fysiskt möte. Mannen som jag haft djupa samtal med i tre veckor stod livs levande framför mig och med bultande hjärta sa jag:

- Hej. Det är lite mamma-jobb som väntar först. Kör du mig?

Det var en fredag i slutet av maj. Jag hade ägnat ganska lång tid åt att skala av dysfunktionella delar av mig själv som påverkade mig som människa, kvinna och mamma. Jag var innerligt trött på dysfunktionella relationer (och mig själv i dem) men längtade efter DEN DÄR mannen. 

DEN DÄR hade manifesterat sig med tiden som jag läkte sår, grävde djupt efter sanningen i mig själv och byggde upp mig själv från grunden. Till slut insåg jag att det jag drömde om och trodde jag ville ha inte var detsamma som jag behövde - För att få fortsätta växa i mig själv, leva ut kvinnan i mig och skapa den relation med en annan människa som skulle berika livet. 

Ärligt talat blev jag lite orolig när jag erkände vad jag behövde. Det jag såg var ju att jag var ganska komplicerad att leva med själv. 😉 Han behövde elefanthud, tydlighet och en förmåga att stå kvar när det blåste, så att säga. 🙂 

Så jag beställde honom på nätet.

Med min nya livsstil var utsikterna att träffa på en man på krogen, biblioteket eller dansstudion ganska minimal. Gav mig ut på dejting-sajt. Insåg snart att här gällde det att vara (över)tydlig! Tog bort presentationen av mig själv och la in en beställning av honom som började med orden; "Vill du ha med mig att göra får du vara karl för din hatt". Och fortsatte typ: "är du pappa går barnen först. Ordet MAN betyder Mod Att Närvara för mig...." Ja, och så där fortsatte jag några meningar till. 

Friskt vågat, hälften vunnet. Eller...?

Kan väl inte påstå att kontaktförfrågningarna haglade in efter det... 😉 Men...

Jag visste vad jag ville ha (behövde!) och skrev min beställning där efter. Jag bara visste att OM han fanns där ute på just den där dejting-sajten så skulle jag känna igen honom på hans presentation. Och det gjorde jag.

Han hade typ en mening som presenterade honom. Inga långa utläggningar om stora båtar och stora tankar. Bara en enkel beskrivning, så som jag visste att mannen i mitt liv uttrycker sig. Men så hade han också en dikt som gjorde intryck och som var anledningen till att jag tog kontakt med honom. 

TIPS FÖR KÄRLEKEN

Våga avhandla alla livsviktiga områden, värderingar, tankar, drömmar, mål och idéer om livet under den eller de första träffarna IRL. Ställ frågor om sånt som är viktigt för dig. Ta reda på vad den andra går och står för och hur han eller hon gör för att leva det. Var ser personen sig själv om 5-10 år? Och våga ställa frågan; "Varför då?" för att få veta mer om drivkraften i och syftet med den andres drömmar, mål och beslut.

Vi gjorde det, per telefon. INNAN vi sågs IRL. 

Det kändes som att vi redan kände varandra när vi träffades IRL. 

Den första dejten varade i fyra dagar. En av de dagarna jobbade jag och han fick uppgifter av mig att utföra (som upp till bevis, liksom 😉 ) Det var nog DÅ vi insåg att vi hade hittat det vi sökte. Själen i en funktionell relation baserad på djup kärlek och viljan att göra något för den andre.

Åsså infann sig filmkänslan.

Ja. Det var verkligen så där romantiskt fantastiskt och rosa skimrande som jag sett på film så många gånger. Och märk väl - det var först när jag skalat av den där gamla bilden av han med stort H - när jag bejakat mig själv som kvinna och tagit tag i det jag behövde som människa, och mamma, som den där verkliga drömmen blev sann. Och Han med stort H dök upp. 🙂

Idag är vi gifta. Resan från första dejten fram tills idag, 10 år senare, är så omfattande att den behöver en hel bok för sig. Tro nu inte att vår relation genomgående är en dans på rosor och utan obalanser. Tvärtom. Gång på gång har vi prövats och mött utmaningar i oss själva där vi slitit hårt för att gnabbas, käfta och gå åt var sitt håll. Utan det hade vi inte haft rum att fortsätta utvecklas och växa.

Hemligheten. ♥

Grejen är att vi har tagit beslut som grundar sig i kärlek. Att ALLTID jobba för och med relationen. Kärlek handlar om att ta ansvar för sina egna känslor, att ge den andre utrymme att växa, att vara överens om när vi inte är överens 😉 Ibland lyckas vi skitbra. Andra gånger är vi för kassa. Men vi är alltid lika goa. 😀

Jag är så djupt tacksam för det beslutet. Och kanske är det just därför jag idag, på min makes 50 års dag, vill skriva om kärleken till och för min man och bjuda på en liten glimt av vår resa. 

GRATTIS min älskade människa på jorden! ♥♥♥

One thought on “En story ur mitt liv – Dagen till ära

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

1 × fyra =